Jag var förbi på Systemet idag och skulle se över vad som fanns i hyllorna. Jag är en ”sucker” för roliga etiketter och roliga namn så jag kom hem med en massa roligheter.
Jag föll för det pepparkakiga . Med en tät och fin skumkrona doftar den inte så mycket men jag återkommer lite längre ner i om doften slår igenom . Färgen är mer som porter eller Stout men brownale är helt ok för mig. Den är lite tunn men det kan vara så att man förväntar sig mer smak eftersom den är så mörk. Den är inte oäven. Pepparkakan finns där men man måste verkligen leta i smakparletten för att hitta den.
Vi återkommer nu till doften. Den doftar inte så mycket och jag tror att det är där som man bildar sig en uppfattning . Blaskig! Men om man lutar sig tillbaka så kanske man måste omvärdera denna brownale. Den här är en sån där fin matöl. Den tar inte över. Den sprider fina och välmejslade smaker och det är inte ”en box på snoken”, utan det här är en sofistikerad matöl.
Vad man kan ändra sig bara man funderar på vad man ska ha ölen till. Är det en sällskaps öl, mat öl. grillöl eller bara en bärs. Alla har sin givna plats i kylskåpet och man måste kanske bedöma den för vad den är. Man kan inte jämföra en Jeep Wrangler med muddäck när man ska snacka komfort på långväg med en Kia Sportage. Ja ni fattar vad jag menar. Rätt sak för rätt tillfälle.
Så en Pepparkakig brownale är en helt perfek julbordsöl.
Lämna ett svar