Tempel Perdition

Till protokollet måste sägas att jag inte är en kännare av suröl. Det här är en surhallonstout. Hur kan man få ihop det fråga vän av ordning. Och det kan man verkligen säga. När man häller upp den här ölen kommer det en mörk och fin dryck ur flaskan. Den bygger upp ett fint skum och jag som älskar Stout blir lite lycklig. Nu vet jag att det är Tempel som har gjort en Surstout vilket gör att man vet att det här är inte en stout som alla andra. Det kommer surt som det ska när man har med suröl att göra. Hallon är inte någonting som är framträdande och jag hittar inte någonting av den saken i den här drycken. När surheten håller på att tona bort kommer en liten känning av stout smygande. Det är inte någonting som är framträdande men det är trevligt. ’

Jag envisas med att dricka suröl. Jag vet inte varför, är det för att det är det som kommer framöver som den nya flugan bland hippsters eller …… ? Nä jag är bara lite nyfiken och tycker att det är mer intressant än gott.

Jag har folk i min omgivning som blir lyrisk av suröl så då måste det väl finnas någonting som är riktigt rätt så jag fortsätter att försöka gilla suröl med ett visst motstånd.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*